.

Skrev nyss ett jättelångt inlägg om vad jag känner.
Om hur jag inte kan sluta tänka på någon som jag knappt pratar med längre och undrar om han någonsin sett på mig så som jag sett och kanske fortfarande ser på honom.
Men insåg att det blev så deppigt och jag skulle känna mig så blottad om jag publicerade det.
Så jag tog bort allt och skrev det här ist. Det blev också deppigt och ganska blottande, men det skiter jag i.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0